Den hett efterlängtade kappseglingssäsongen satte igång i tisdags. Prognosen från DMI lovade härligt väder med 3-5 m/s SV vind som skulle minska framåt sjutiden. Det stämde tyvärr allt för väl, vinden dog ut innan vi hann i mål.
Ombord fanns förutom skepparen dagens gastar Hampus som hade ett enormt seglingssug efter en nyss avslutad skidlärarsäsong långt från havet i Sälen, och Daniel som hunnit vara med en liten sväng på havet redan.
Vi skötte oss faktiskt riktigt bra hela seglingen. Vi var dock lite för hetsiga inför starten så vi fick stanna upp lite före linjen så vi hade lite dålig fart när startsignalen gick.
Kryss till Grötviksbojen, vi valde att hålla oss ut till havs och det gav oss ett medvrid på det långa kryssbenet. Vi slog i god tid före layline för att inte få problem i trängseln vid rundningsmärket. Rundning och gennakersättning gick helt godkänt och sedan följde en länsbog tillbaka vilket med gennaker innebär ett antal slörbogar med sammanlagt sju gippar. De klarades också fint (bra träning) förutom en gipp när jag styrde genom gippen lite för tidigt så gennakern började sno sig kring förstaget men det gick att hejda.
Det gäller att segla med gennaker så lågt som möjligt för att komma dit man ska men ändå behålla farten. Lova till 125-130° för att bygga upp fart, sedan falla av och segla så lågt som möjligt i fartvinden. En balansgång där bara några graders kursändring gör stor skillnad på båtfart och tryck i seglen. Minskar fartvinden så försvinner trycket i seglen och då minskar farten och fartvinden ännu mer.
Men vi har svårt att hävda oss mot spinnakerbåtarna på länsbogar som det var idag. Med spinnaker kan man behålla farten fast man seglar betydligt lägre, så vi får segla en längre sträcka för att komma till samma ställe. Comfort 32 Amalia med spinnaker hade vi till exempel gått om tidigare men vi blev omseglade igen, de hade bra fart med rakare väg och gick i mål 6 minuter före oss.
När vi kom in i hamnbassängen igen tunnade vinden ut allt mer, och upploppet upp för Nissan blev en segdragen historia med en fart över grund på knappt en knop. Vi hade hållit Carrera Helmsman ”Miss More” bakom oss men plötsligt närmade de sig oroväckande snabbt. Men när de var på väg att komma förbi i lä om oss tog deras fart slut och de hade ingen möjlighet att gå om. Vi smög så nära västra pirarmen som jag vågade för att inte släppa fram någon där. Jag vet att det ligger nerfallna stenblock under vattnet vid inre änden av pirarmen så jag höll noga koll på ekolodet, 3,5-4 meter djupt hela tiden.
Så fort vi passerat pirarmen lovade jag upp för att få mer tryck i seglen och farten steg till över 3 knop i den lätta vinden, med Miss More hack i häl. Plötsligt sa det tjong och Miss More gick på de beryktade stenblocken. Obegripligt, jag upplevde det som att vi seglade i samma spår och vi har samma djupgående så vi måste haft en väldig tur att inte vi också gick på.
Även Leif med Novan Saphira gick på grund denna kväll men det var vid Långenäsrevet före Grötviksrundningen. Det var tydligen en rejäl smäll i 4-5 knop rätt i en sten men inte värre än att de kunde fortsätta.
Vi hamnade till slut på 11:e plats av 21 startande båtar. Vi är mycket nöjda med dagens insats även om placeringen kunde varit bättre, allt klaffade perfekt så nu handlar det mer om fintrimning för att krama ur mer fart.
Ett par av bilderna är tagna av Thomas Johansson, som skaffat en fotobåt för att kunna dokumentera seglingarna. Se fler bilder från tisdagens segling här.
Upplev seglingen på film sett från Express SWE 595.