Etikettarkiv: projekt

Navigera med iPad

Jag har under sommaren använt iPad som sjökortsplotter. Det fungerar riktigt bra. Till en låg kostnad får man navigationsprogram med sjökort för hela Sverige och lite till.

Jämfört med Raymarine-plottern som jag har i båten sedan tidigare är det en ren befrielse att få upp sjökortsbilden på en så stor skärm som iPaden. Dessutom på en pekskärm som gör det hur enkelt som helst att zooma och flytta omkring sjökortet. Jämför kartbilderna nedan:

Img_0007
Img_2383

Skärmen syns bra för det mesta, men i direkt solljus blir det i svagaste laget. Förhoppningsvis får kommande iPad-generation bättre läsbarhet i solljus. Jag har dock inte haft några problem att se skärmen även med solglasögon på. Det gäller bara att undvika polariserande glasögon då skärmen blir helt svart i vissa vinklar, något som gäller alla LCD-skärmar. 

Img_2375_copy

Det finns flera olika navigationsprogram till iPad. Jag använder iNavX. Det kostar 379 kr för programmet och då kan man även installera det på en iPhone. Sedan får man komplettera med sjökort, och då står valet mellan rasterkort eller vektorkort.

Rasterkorten är en inskannad bild av vanliga papperssjökort, dvs en exakt avbildning. Zoomar man in så blir text, sjömärken etc större. Zoomar man ut blir texten till slut oläsligt liten.

Vektorkort som jag valde är en digitaliserad version av papperskorten där texten är lika stor, linjer lika tjocka och sjömärken lika stora oavsett zoomgrad. Det går att filtrera den visade informationen, t ex dölja djupsiffror eller ändra vilka djup som visas med blå färg. En nackdel med dessa jämfört med rasterkort är att man lätt tappar känslan för skala och man kan få en falsk känsla av precision i sjökortet. Det är viktigt att ha i åtanke att vektorkorten inte är mer precisa än rasterkorten så att man inte tar för snäva genvägar bara för att en djupkurva ser ut att visa att det borde gå. 

Sjökortspaketet jag köpte är Navionics Skagerrak & Kattegat som täcker södra Norge, Danmark, Tyskland och västra Sverige upp till Blekinge och lite till. Även Holland är med. Det kostade 60 USD när jag köpte men nu verkar det ha gått upp till 84 USD. Trots allt ganska billigt för det omfattande sjökortspaketet. Sedan behöver man ett abonnemang på X-Traverse.com som kostar 10 USD per år. Det används för att överföra sjökort till iPad och för att överföra waypoints, spår och rutter till och från iPaden. 

Total kostnad lite drygt 1000 kr alltså, utöver iPaden. Om man redan har en sådan blir det alltså en mycket billig plotterlösning. Vilken iPad som helst kan användas, men om man inte har 3G-modellen som även har GPS får man istället komplettera med en separat GPS-mottagare. Mer om det nedan. 

Jag använder ett iPad-fäste från RAM Mounts. De har flera olika fästen men den jag använder är en platta med en fjädrande ände. Paddan  kläms fast mellan gavlarna, sedan kan man vinkla och vrida fästet hur som helst genom två gummiklädda kulleder som håller fästet i önskad vinkel. Det finns plats för ett iPad-skal i hållaren, men jag har bara använt den utan skal.

Img_2354
Img_2375

Om det regnar eller är sämre väder har jag i brist på annat använt en Aquapac väderpåse. Fungerar hyfsat men den mjuka plasten veckar sig lätt så det blir lite svårt att kontrollera iPaden och svårt att se skärmen. Påsens förslutning passar inte i RAM-fästet så då får den istället hänga runt halsen eller upphängd på annat sätt. Sedan har iPaden rent allmänt problem med vattendroppar på skärmen (på utsidan av väderpåsen alltså…), det blir helt enkelt väldigt svårt att använda pekskärmen i regn då vattendroppar gör att iPaden registrerar falska fingertryck.

Img_2487

Img_2483

iNavX utvecklas av en aktiv seglare som även utvecklar GPSNavX och MacENC som är motsvarande navigationsprogram för Mac. iNavX är överlag ett mycket bra program, men dras med några knepigheter i gränssnittet.

Det finns självklart waypoints, rutter och färdspår/track, allt med import och exportmöjligheter via X-Traverse. Det går även att ladda ner GRIB-filer i programmet så att man kan se vindprognoser som överlägg direkt på sjökortet.

iNavX har även en inbyggd AIS-plotter som hämtar ett AIS-flöde via internet, förutsatt att iPaden har internetuppkoppling. Det finns inte täckning med AIS-data överallt men där det finns täckning fungerar det bra, fartyg i närheten visas med orange symbol och orange kurs- och fartlinje, som här ifrån Brofjorden:

Img_0042

Man kan koppla ihop iNavX med båtens NMEA-nätverk genom en TCP/IP-brygga och en wifi-anslutning och då kan iNavX dessutom visa upp mycket annan information som finns tillgänglig via NMEA t ex vinddata, djup, fart genom vattnet mm. Det finns både analog och digital instrumentvisning. iNavX kan även styra autopiloten genom att lägga upp en rutt i programmet och man kan på så sätt få en trådlös fjärrkontroll till autopiloten genom att använda iNavX på iPhone. 

iNavX kan hämta positionsdata antingen från den inbyggda GPS:en (gäller 3G-modellen som har GPS), extern GPS-mottagare som ansluts till iPad via Bluetooth eller en direktansluten GPS-mottagare som Bad Elf GPS. Positionsdata kan även hämtas från båtens NMEA-nätverk, om det finns en annan GPS i båten.

Den svenska översättningen är mycket bristfällig, det finns många rena felaktigheter i översättningen. Man kan dock enkelt ställa om iPaden till engelska och då slipper man de egenheterna. Jag har bidragit med ett gäng korrigeringar av översättningen som jag hoppas kommer med i kommande version. 

För nattnavigering finns i iNavX dels ett nattläge som inverterar kartbilden så att vatten blir svart istället för vitt, dels finns ett inbyggt rödfilter som man kan aktivera för att spara mörkerseendet.

Vanlig kartbild i liggande läge:

Bild_1

Fullskärmsläge:

Bild_2

Rödfilter aktiverat:

Bild_3

Rödfilter och nattläge i fullskärm:

Bild_4

 

Uppdatering: Batteriet i iPad 2 räcker ungefär fem timmar med GPS aktiv. För längre seglingar behövs alltså strömförsörjning eller extrabatteri.

Se bara upp så att iPaden inte blir för varm i solen. Annars stänger den av sig. 

Img_0044-crop

 

Sammanfattningsvis en bra, lättanvänd och prisvärd plotterlösning, men inte helt fri från nackdelar:

  • Lite dålig läsbarhet i solljus.
  • Behöver skyddas mot väta och för hög värme.

 

Uppdatering
En trevlig överraskning är att Hydrographicas mycket detaljerade skärgårdskort verkar ingå i Navionics-sjökorten. Jag upptäckte det i helgen på Hallands Väderö när iPaden visade förvånansvärt lika detaljer som Hydrigraphicas papperskort. Det har tydligen varit så ett tag, och det gäller även Garmin och C-Map. 

En uppdatering till
Jag höll ett föredrag om att navigera med iPad. Presentationen finns här

Spkr

Gasfjäderpunka

Båten är försedd med en kickstång som har en gasfjäder som håller upp bommen. Det är väldigt smidigt så att man slipper få ner bommen i sittbrunnen när storseglet tas ner. Men så hände det att bommen ändå hamnade i sittbrunnen när storseglet togs ner. Det visade sig att gasfjädern i kickstången tappat gasen och då är det inte någon gasfjäder längre utan bara en trött kolv som inte orkar hålla upp någon bom.

Denna kickstång är av fabrikat Seldéns Rodkicker och att köpa gasfjädern som reservdel till denna kostar runt 1900 kr. Men genom Facebook-gruppen Elanseglare fick jag tipset att Mekonomen kan leverera en gasfjäder med samma specifikationer för ca 650 kr. Sagt och gjort, gasfjäder beställdes hos Mekonomen och efter en vecka blev den nya gasfjädern monterad och fungerar finfint. Artikelnummer 73-6818069, gasfjäder 28/14: 568/250. Tryckkraft 1200N med M10-fästen. 

 

Bild_1
Bild_2

Så hur kunde gasfjädern ge upp efter bara några år? Jo det visade sig att om man lusläser Seldéns manual för Rodkicker 10/20/30 framgår det att gasfjädern inte får förvaras plant för då torkar packningen och gasen pyser ut. Eftersom kickstången har legat vinterförvarad på en hylla förklarar det saken. Så nu har man lärt sig det. Jag undrar hur många som har en kickstång med gasfjäder som är medvetna om att man inte kan vinterförvara den liggande på det viset. 

Rodkick

Däcksbelysning

Vid en höstsegling förra året när jag la till i Grötvik ensam i kraftig vind i mörker fick jag klart för mig att det vore bra med en strålkastare som lyser upp framför båten för att göra sådana manövrer något mindre spännande. Efter lite letande hittade jag den idealiska lampan, En liten och kraftig LED-strålkastare på 10W, motsvarar 100W halogen och är inte mer än 5 x 5 cm i yttermått. Solstice Solo Pod med elliptisk ljusbild. Den jag köpte jag från Ledbutiken. Genom att vrida lampan 90° hamnar det elliptiska på högkant och då blir det ljust både på däck och en bit framför båten men inte så mycket åt sidorna. Perfekt. 
211-4-s1100eurowithcord
Lampan är nu monterad i masttoppen och tar ström från ankarlanternan som också sitter där uppe. 
Img_1952Img_1950

När det väl blir mörkt lyser lampan upp riktigt bra både på fördäck och framför båten, det blir bara lite skuggning från förstaget. Genom att vara så högt monterad ända uppe i masttoppen så bländar man inte omgivningen. 

P1160737

Finaltisdag

Äntligen en sensommarkväll med lagom vind och härlig sol! Skön avslutning på säsongens tisdagsseglingar. VNV vind på 5-8 m/s.

På bryggan där dagens gastar Danne och Rebecca klev på fanns även Svante, Bengt och Frej. Motorn i Svantes båt Feeling 850 ville inte starta så de frågade om de fick segla med oss, och självklart gick det bra!

Bra start, slör till Påarpsbojen, kryss till Långenäsbojen och slör tillbaka till Halmstad. I vårt jagande som näst sist startande båt kom vi närmare och närmare den kompakta klungan, men lyckades bara ta oss förbi två båtar så vi kom på 12:e plats av 14 i mål. Men det var jämnt! Den avtagande vinden tryckte ihop fältet och tio båtar gick i mål under drygt tre minuter.

Lars Meijer med vann återigen överlägset med sin raketdrake med god marginal före folkbåtar med Anders Johansson och Uffe Bengtsson. Resultatlista här.

Nu väntar säsongens sista tävling Lappens Cup på lördag, tävlingen blev uppskjuten en vecka pga det blåsiga vädret som varit. Sedan närmar sig båtupptagningen.

Det blev en del sköna bilder idag med Danne och Rebecca bakom kameran. Tack till dagens gastar!

15309504-P1140047 15310908-P1010296 15309543-P1140119 15309541-P1140114 15309535-P1140100 15309533-P1140098 15309528-P1140096 15309526-P1140095 15309523-P1140091 15309512-P1140078 15309509-P1140064 15309507-P1140054 15309505-P1140052

Tur att masten snart ska ner – VHF-antennen pekar inte riktigt åt rätt håll. Undrar vad som har hänt där uppe.

P1140165P1140044

På tal om det har jag hittat en bra lampa att sätta i masttoppen. En liten och kraftig LED-strålkastare på 10W, motsvarar 100W halogen och är inte mer än 5 x 5 cm i yttermått. Solstice Solo Pod från Vision X. Den ska få lysa upp fördäck och framför båten. Den ska jag köpa från LEDbutiken.

211-4-s1100eurowithcord

 

Vårrustningen är igång

Säsongen har mjukstartat med några småprojekt. Ny kökskran inhandlad (igen), ska bara monteras. Ska vara lite mer lätt på handen denna gång. Omkopplare för VHF-högtalare i sittbrunnen är klar. 

Men nu är det vårrustning som gäller på allvar. Annandag påsk är tydligen våtslipningsdagen. Köl och roder har fått en första våtslipning, och resten av botten ska få en omgång också innan bottenmålningen. Man kan göra det väldigt seriöst med polering och allt eller nöja sig med att få det lite lagom slätt. Viktigast är främre 1/3 till 1/2 av köl och roder, det är dessa som gör mesta jobbet vid kryss så det är viktigt att få ostörd laminär vattenströming runt de delarna för att få max lyft och bra bett på kryssen. 

Vattnet är ännu inte påkopplat i Grötvik pga fortsatt frysrisk så det är bring your own water som gäller. En regnvattentunna på släpet funkar bra för att mata högtryckstvätten. Det är bara att köra lite försiktigt så inte allt vatten skvalpar ur på vägen till hamnen. 

De rostangripna mantågslinorna har legat i ganska stark oxalsyrelösning i en vecka nu, men de har inte blivit bättre på något vis. Nu ligger de i klorin istället och huset luktar simhall, men det verkar inte ha någon effekt det heller. 
 
Sjösättning -20 days and counting! 
 
PS. Ett par Elan 333 till salu på Blocket.
 

Vårpyssel

Äntligen har is och snö gett med sig. Det får vi fira med en somrig och en vintrig Elan-bild. Jo, det är samma Elan som gjorde Stenmarks skidor

P1090226Img_0396

Vissa har redan sjösatt och premiärseglat men för Libelles del dröjer det en månad innan det är dags. Vårrustningen är inte påbörjad än men ett par projekt har prickats av i helgen. 

Först ett projekt som inte är avklarat än men som äntligen kommit närmare en lösning. Pentryt som är i vinkel har salongssoffan precis bakom vasken och vattenkranen. Det behövs ett stänkskydd så att man slipper slabb i soffan. En del båtar har en 10-15 cm hög glasskiva som skydd mellan pentry och salong och det är ju en snygg lösning, men det var inte förrän härom dagen jag kom på hur man kan fixa en sådan glasskiva på ett enkelt sätt. Badrumshylla! Lagom mått på glaset, snygga smäckra konsoller att fästa med. Man monterar alltså ”hyllan” på högkant så det blir en avskärmning. Perfekt. Härdat eller laminerat glas ska det vara såklart. Ikea Grundtal kostar bara 159 kr men är tyvärr för lång med sina 100 cm, i pentryt får det bara plats en 90 cm glasskiva och härdat glas kan man inte kapa eller bearbeta. Sökandet går vidare men jag är det på spåret.
Img_0429

När vi ändå är inne på pentryt så har äntligen kökskranen blivit bytt. I original satt en fjuttig kran med separata kranar för varm och kallt vatten, och en alldeles för smal pip som gör att det stänker väldigt mycket.  
Img_0439

Det var inte så lätt att få bort den gamla kranen. Efter att ha försökt fumla med skiftnyckel och tång i det trånga utrymmet mellan vask och skåpvägg med hjälp av en spegel inne i det lilla vaskskåpet stod det klart att det INTE är enkelt att jobba i en spegel, det gick helt enkelt inte. Det var bara att krypa in i skåpet istället och då gick det betydligt lättare. Sedan var det leka rörmokare som gällde och till slut blev det riktigt bra. 
Img_0441

Ända tills jag tog i lite för mycket när jag lirkade kranen i rätt läge, och jag råkade knäcka pipen. Det var ju inte så bra. Detta var visserligen en mycket billig kran för 150 kr som jag dessutom köpte för halva priset när Silvan sålde ut så det var ingen större förlust, och det är bara att konstatera att man får vad man betalar för. Nästa gång jag byter kökskranen blir det dessutom en mycket enklare operation eftersom rörkopplingarna är anpassade till rätt sorts kran nu, så jag behöver inte krypa in i skåpet igen.  
Img_0444

Men vad har hänt med mantågswirena? De ha blivit kungligt behandlade efter båtupptagningen och förvarade i en torr och varm hylla i vinter, men nu har plastöverdragen blivit alldeles rostfärgade. Inte roligt. Frågan är hur man ska få bort den rostfärgen. Försökte gno med Autosol men det hjälpte inte alls. Har sett tips om oxalsyra, fosforsyra, Dinitrol och Fenom. Hmm, coca cola innehåller fosforsyra – kanske enklast att börja prova med det men å andra sidan är oxalsyra bra till mycket annan rengöring ombord, till exempel den gula smutsranden i vattenlinjen. Blandas gärna med potatismjöl och vatten för att få det lite mer tjockflytande. Oxalsyra får det bli. 
Img_0443

Glömde ta bild på de två mastodontfuktslukarna som består av durkslag fyllt med kalciumklorid placerat i en hink. De verkar fungera riktigt bra – har sugit åt sig massor av fukt från luften. 

Uppdatering: Efter 16 timmar i oxalsyrabad syns ingen förbättring på mantågslinorna. 

 

Vintervila – knappast…

P1100811Img_0094

Med båten på land, is i havet, minusgrader i luften och en vinter som för en gångs skull är värd namnet är det ändå full aktivitet bland seglarna häromkring. Här är några exempel.

Trimkvällar för roligare segling
I slutet av januari har vi bjudit in en seglingsvärldsmästare till Grötvik för två kvällar om segeltrim. Det ska bli kul. Naturligtvis obligatoriskt för Libelles besättning. Läs mer här

Tylösegling och Tylöcupen
Vi har snickrat på webben för seglingsnätverket Tylösegling, planer smids för Tylöcupen, eskadersegling och andra arrangemang för att öka seglingsaktiviteten och det är fantastiskt hur mycket energi det finns där ute i klubbarna. 

Tylbild

Foto: Anna Danielsson


I en lada i Ränneslöv jobbas det för fullt på nya Vindfamne och det går fort framåt. Mycket spännande att följa, divinycellplankorna är på plats på spantstativet och det börjar bli dags att plasta utsidan tror jag. Med den här takten blir det nog sjösättning 2011. Det är lockande att göra ett studiebesök. 

Följ bygget här http://www.vindfamne.se/

Picture0picture1picture2picture3picture

Ombordkamera 
Nästa säsongs seglingar ska bli dokumenterade så att vi kan analysera alla fel vi gör. En billig videokamera (Creative Vado säljs ut för 500 kr lite varstans), en gammal båtshake med ett ministativ i änden att montera den på, en genomskinlig väderpåse till kameran och så spänns alltihop fast i akterpulpit. 

P1100393P1100551P1100391P1100478

Det finns lite mer små projekt på Libelle, får se vad som hinns med innan sjösättningen. Ett axplock:

  • Högtalaromkopplare för att kunna få ut VHF i ena sittbrunnshögtalaren.
  • Installera ny bättre kökskran.
  • Montera extern antenn till trådlösa bredbandet.
  • Solpanelen behöver en kontakt så att den kan demonteras enkelt vid kappsegling. 
  • Experiment med ett bogspröt till gennakern av en spinnakerbom från en IF.
  • Fixa bättre finish på båtens botten, våtslipa åtminstone främre halvan av köl och roder med 240-papper. Precis som att det skulle gör någon skillnad på den nivå vi seglar 🙂
  • Däcksbelysning. Ett gäng starka lysdioder i underkant av topplanternan kommer nog att lysa upp däcket bra. Av en slump upptäckte jag att det lägligt nog är min gamla kursare Hans Mark som driver Ledbutiken, han är minst lika intresserad som jag av sådant här pyssel och vi har bollat olika lösningar. 

 

Under tiden får båten klara sig själv i kylan. Några torrbollar har fått jobba med att hålla torrt i kylan inombords, men istället för att köpa refill för 80 kr har jag skaffat en 25-kilossäck med kalciumklorid (det är det som torkar luften i en Torrboll) för 130 kr och med ett durkslag i en hink blir det en ”torrboll” XXL. 

 

Och till slut lite film i vintermörkret. 

Mästarnas Mästare 2009 – filmen
I oktober seglades Mästarnas mästare i Sandhamn. Seglingsmästarna i olika klasser gjorde upp i CB66or på en bana alldeles intill land. Fantastisk seglingsfilm av Allan Förberg.

Skitched-20100108-015538

Och bäst av allt, det är mindre än fyra månader till sjösättning!

Landgången del 2

Min idé om landgång var naturligtvis onödigt komplicerad. En betydligt enklare lösning som dessutom löser flera av problemen är att använda en tvärslå som stöd för landgången. Tvärslån har spår för pulpitrören som låser fast den när man lägger den på plats. Den vilar på pulpitens båda sidor, därmed blir det stabilt och bra. Landgången hängs på tvärslån med en tamp som placeras i ett fräst spår på baksidan av tvärbrädan.  

Själva landgången är gjord av en 22×195 bräda som är förstärkt med 25×50-brädor som fästs på sidorna genom frästa spår och rostfri skruv. Detta gör att landgången blir lätt och smidig men ändå tillräckligt hållbar.
 
Denna konstruktion av landgång fungerar riktigt bra, jag är helnöjd. Det är lätt att komma ombord även för treåringen, man kan använda pulpiten som ledstång och sedan är det bara att ta ett kliv på tvärbrädan. Man slipper trängas med försegelrulle när man ska ombord. Landgången går snabbt och enkelt att sätta dit och ta bort. Bara hänga den på plats.

Enda bristen är att landgången är i smalaste laget, den kunde gärna vara 5 cm bredare.

P1070953P1070954P1070956

Båtnamn

Båten ska heta Libelle. En libell är ju det gröngula glasröret med bubblan i ett vattenpass.

libell

Känns ganska passande på en båt som lutar. Dessutom är det ett ovanligt namn enligt Kryssarklubbens matrikel, och det är lätt att uttala och höra över VHF-radio. Med ett ”e” på slutet blir namnet lite mer kvinnligt och det ska gärna båtnamn vara, och dessutom blir det lämpligt nog sju bokstäver för det ska ett båtnamn ha. Fast det slutar inte på ”a” och har inte heller tre ”a” i sig för det ska ett båtnamn också ha, men man kan väl inte få allt. 

Nu gäller det att göra en snygg logga till båten. Kanske något i den här stilen:

Batnamn-libelle-rounded-color

Det kanske blir lite väl detaljerat. Nä, det får bli en förenklad version. Se längre ner.  

Och sedan ska båten döpas om. Det ska man inte ta för lätt på.  Men frågan är om det räknas som omdöpning eftersom båten aldrig hade någon  namnskylt med det gamla namnet Josefine. 

Det blir bra att sätta namnet längst ner på akterspegeln, och så på var sin sida av bommen. 

P1080533

Jollen då?

Om nu båten heter Libelle kanske jollen kunde heta Passet eller Passa (som i vattenpass eller passbåt). Eller varför inte Loda, ett annat sätt att kolla om saker står rakt, och ett sätt att kolla djupet som kan vara bra att göra med en jolle ibland. Å andra sidan, hur kul är det med en lodisbåt?

Motor till jollen

En liten gummibåt är nästan ett måste, inte minst för barnens skull när man ligger i en naturhamn för att kunna utforska omgivningarna och göra små utflykter. Men hur kul är det egentligen med en tung, stinkande, rykande och bullrande och allmänt besvärlig bensinutombordare? Det vore betydligt trevligare med en ljudlös liten motor som knappt väger något. Finns det sådana? Javisst – elmotorer.

Haken med elmotorer
Det är bara en hake. Batteriet. För att få med sig tillräckligt med ström krävs det ett blybatteri och sådana väger – just det – bly. Eller finns det några alternativ idag? Kanske nickel-metallhydrid med tillräcklig kapacitet utan att man behöver ruinera sig? Eller till och med litium-jon, som har ännu högre kapacitet. Nackdelen med LiIon-batterier är dock att de är lite instabila och känsliga och har en tendens att svälla upp eller fatta eld om laddningen inte görs helt rätt. Brinnande laptops har man ju hört talas om. Inget att leka med alltså. Litiumjonbatterier är inte helt billiga heller. Det får nog bli ett vanligt hederligt 75Ah fritidsbatteri à 20 kg.

Sedan ska batteriet kunna laddas ombord också. Vi har solpaneler på båten och ska man ta full miljöpoäng ska såklart jollens motor drivas av solen, så en snabbkoppling på laddningsregulatorn för att låna solström kanske kan vara en god idé.

Det finns en hake till och det är att elmotorerna oftast inte har så hög effekt, de vanliga trollingmotorerna brukar motsvara någon enstaka hkr bensinmotor. Men ska man mest göra småturer räcker det nog, och framför allt är det väldigt trevligt att kunna göra nästan ljudlösa utflykter i vikarna. 

Fungerar bra

Jag köpte en begagnad elmotor av märket Evinrude, den har 35 kP dragkraft att jämföra med den minsta Minn Kota på 30 kP. Med den motorn och en person i jollen kommer man upp i 2,7 knop enligt en hand-GPS. Det duger alldeles utmärkt för små utflykter. 

Pastedgraphic

Uppdatering: Här är en diskussion om ombordladdning av jollens batteri.